Långsam dyning slår mot slät sand
Glittrande solar
i mörkt mellanrum
En svart kostym stiger upp på stranden
Den värd som fyllt dig flyter
likt ett tomt skal i havet
Vaggas varsamt av vågorna
sjunker så ner i ett nytt kosmos
Din röst är, som,
om vore den genomskinlig,
jag hör knappt dina ord,
du säger du har svar
Innan du återvände,
lämnade du mig,
ett tomt blad i sanden
Ett nytt liv föds
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar