Inget
Nu,
finns inte längre
Finns,
inte
Långsamt glider jag ner
Nu,
Försvinner
…
Barfota
De döda löven,
fortfarande,
varma, mjuka
Förflytas, förskjuts
Utan att jag själv märker det
Utan att förstå,
att jag måste ta farväl
Söker efter verkligheten
…
Borta
Stunderna som,
inte går att upprepa
snöfall,
barfota,
flingor bränner
Barfota
Inget
…
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du kan skriva du. Det har du kunnat länge förstår jag. Bra ventil. Synnerligen talande.
Utmärkt, herr Omar.
MHV
doublifer.blogg.se
Tack för det "herr J". det är alltid roligt när någon "vågar" kommentera! Det är ju helt ofarligt... Och Alltid lika uppskattat!!!
Skicka en kommentar